Sanning nummer två.
Då får jag väl ta och välkomna er som redan hittat hit.
Kul att vi ändå får in lite besökare fast bloggen är så pass ny.
Det kallar jag absolut en bra start!
Just nu är det Tess som testar sitt absolut första soloinlägg.
Vi får hålla tummarna och hoppas på det bästa nu gott folk.
Nämen, skämt åsido, jag är inte precis helt nybörjare på det här med bloggande,
men jag är absolut inte heller något proffs kan jag lova.
Bloggen är, som tidigare nämnt, en blogg som är menad för att vara så uppriktig som möjligt, och framförallt tala sanning in i minsta detalj. Men den är också menad för att vi ska kunna skriva av oss angående nya händelser i livet. De främsta händelserna handlar givetvis om folk runtomkring oss och därför kommer många av inläggen handla om just olika personer. Hur rolig hade den här bloggen egentligen varit, utan lite skvaller här och var? Det ska vi ju inte sticka under stolen. Jag kommer dock inte skriva ut folks riktiga namn för.. ja, för så roligt ska vi inte ha. Även fast jag har säkert har några dolda aggressioner som dyker upp lite överallt. Men men, nog om det. Här kommer bloggens andra sanningsinlägg.
Det första inlägget kommer handla om en tjej som vi kan kalla för Anna. Hon är tjugo år och bor på denna okända destination som vi befinner oss i. Anna har tre syskon som både jag och Nilla känner väl. Särskilt en av dem, som vi väljer att kalla Måns. Anna och Måns är syskon som sagt, vilket betyder att de delar ganska mycket tillsammans. Men då pratar vi inte bara om att de delar samma hus och samma bredband. Nejnej, vi pratar om stor och brutala hemligheter. Då undrar ni säkert varför man då berättar saker för någon av dem om de direkt bryter de oskriva tystnadsavtalen? Och nej, anledningen är inte för att jag är dum i huvudet och inte FÖRSTÅR att det inte stannar hos någon av dom. Det använder sig av någonting som kallas blackmailing, om det låter bekant. De samlar på sig så många hemligheter de bara kan för att sedan använda tillbaka det på någon annan senare. Det är deras grej, helt enkelt. Det sjukaste med det är också att det faktiskt fungerar. Varje gång jag råkar nämna någonting för dom kan jag sätta tusen spänn på att de inte kan hålla käften om det i 30 min. Hade jag gjort det hade jag redan vart mångmiljonär. Och nej, jag överdriver inte. Exempel som stödjer mitt argument; för ungefär ett år sedan ville Måns sälja min och Annas loggfiles till en kille som jag då dejtade för 500 kronor! Han hade alltså hackat sig in på sin systers dator för att kunna blackmaila mig! Anledningen till att jag valde just Anna och Måns att starta mitt första inlägg med är för att, inte så förvånadsvärt, en stor hemlighet läckte ut på grund av dessa två underbara människor. Det har bland annat resulterat till att de förstört nyårsafton för ALLA. Men men, mer om den konflikten senare, eller mycket snart rättare sagt. Nu vet ni iallafall bakgrunden till både Anna och Måns, och det behöver ni veta för att hänga med i många kommande inlägg.
Jag är inte elak, jag säger bara sanningen.
Nu har jag en iskaffe som väntar!
Later!
P.S. Var inte rädda för att kommentera! Jag lovar vi bits inte!
Kul att vi ändå får in lite besökare fast bloggen är så pass ny.
Det kallar jag absolut en bra start!
Just nu är det Tess som testar sitt absolut första soloinlägg.
Vi får hålla tummarna och hoppas på det bästa nu gott folk.
Nämen, skämt åsido, jag är inte precis helt nybörjare på det här med bloggande,
men jag är absolut inte heller något proffs kan jag lova.
Bloggen är, som tidigare nämnt, en blogg som är menad för att vara så uppriktig som möjligt, och framförallt tala sanning in i minsta detalj. Men den är också menad för att vi ska kunna skriva av oss angående nya händelser i livet. De främsta händelserna handlar givetvis om folk runtomkring oss och därför kommer många av inläggen handla om just olika personer. Hur rolig hade den här bloggen egentligen varit, utan lite skvaller här och var? Det ska vi ju inte sticka under stolen. Jag kommer dock inte skriva ut folks riktiga namn för.. ja, för så roligt ska vi inte ha. Även fast jag har säkert har några dolda aggressioner som dyker upp lite överallt. Men men, nog om det. Här kommer bloggens andra sanningsinlägg.
Det första inlägget kommer handla om en tjej som vi kan kalla för Anna. Hon är tjugo år och bor på denna okända destination som vi befinner oss i. Anna har tre syskon som både jag och Nilla känner väl. Särskilt en av dem, som vi väljer att kalla Måns. Anna och Måns är syskon som sagt, vilket betyder att de delar ganska mycket tillsammans. Men då pratar vi inte bara om att de delar samma hus och samma bredband. Nejnej, vi pratar om stor och brutala hemligheter. Då undrar ni säkert varför man då berättar saker för någon av dem om de direkt bryter de oskriva tystnadsavtalen? Och nej, anledningen är inte för att jag är dum i huvudet och inte FÖRSTÅR att det inte stannar hos någon av dom. Det använder sig av någonting som kallas blackmailing, om det låter bekant. De samlar på sig så många hemligheter de bara kan för att sedan använda tillbaka det på någon annan senare. Det är deras grej, helt enkelt. Det sjukaste med det är också att det faktiskt fungerar. Varje gång jag råkar nämna någonting för dom kan jag sätta tusen spänn på att de inte kan hålla käften om det i 30 min. Hade jag gjort det hade jag redan vart mångmiljonär. Och nej, jag överdriver inte. Exempel som stödjer mitt argument; för ungefär ett år sedan ville Måns sälja min och Annas loggfiles till en kille som jag då dejtade för 500 kronor! Han hade alltså hackat sig in på sin systers dator för att kunna blackmaila mig! Anledningen till att jag valde just Anna och Måns att starta mitt första inlägg med är för att, inte så förvånadsvärt, en stor hemlighet läckte ut på grund av dessa två underbara människor. Det har bland annat resulterat till att de förstört nyårsafton för ALLA. Men men, mer om den konflikten senare, eller mycket snart rättare sagt. Nu vet ni iallafall bakgrunden till både Anna och Måns, och det behöver ni veta för att hänga med i många kommande inlägg.
Jag är inte elak, jag säger bara sanningen.
Nu har jag en iskaffe som väntar!
Later!
P.S. Var inte rädda för att kommentera! Jag lovar vi bits inte!
